Inlåst monster

”Hör du mig? Vi kommer att dö härinne.”

”Väggarna krymper omkring oss!”

Djupa andetag.

”Inget kommer att hända mig. Hissen kommer snart att börja åka igen.”

”Fattar du inte att vi kommer att dö här! Va?!”

”Jag vill bara komma hem.” Tårar som rinner.

”Allting kommer att ordna sig. Bara ett litet tekniskt fel, det är allt.”

”Bara ett litet tekniskt fel. Vi kan bli fast här i flera dagar! Det är helg! Ingen förutom vi är här!”

”Snälla sluta skrika…”

Knogar som vitnar.

”Jag tänker inte lyssna på dig längre.”

”Hahaha! Jaså det säger du! Är det tacken för allt som jag har gjort för dig?!”

”Snälla lägg av… Det här är inte roligt…”

”Jag klarar mig själv.”

”HAHAHA! Du skulle varit död för länge sen om det inte varit för mig. Jag är din enda vän. Den enda som vart där för dig! Å den enda som brytt sig ett skit om dig!!”

Tårar som droppar

”Lämna mig ifred. Jag hatar dig.”

”M-men vi känner ju inte varandra. V-vad har jag gjort dig?”

”HATAR MIG?! Jag är allt som du är idag! Du är ingenting utan mig!”

”FÖRSVINN FRÅN MIG!”

”J-jag kan i-inte. Vi sitter j-ju fast i en hiss…”

”AAAAAAARGH!!!”

Skrik, tårar, blod.

”Jag vill inte mer… Jag vill inte…”

”…”

”Hahahaha. Jag är dig. Du är jag. Vi kommer alltid att vara tillsammans.”

”Snälla… Låt mig vara, låt bli mig…”

”Aldrig.”

Gråt

”Vi är som älskare. Oskiljaktiga till döden.”

”Till döden…”

Nycklar som rasslar

”Du vågar inte. Du är för feg.”

”Jag tänker göra det.”

”Så du vill ge upp? Så du vill bara lägga av sådär efter som vi har varit med om!”

”Jag ville aldrig något av det här, du tvingade mig!”

”Du skapade mig! Du tvinga dig själv! JAAAG ÄÄR DU!!”

Blod som bildar pölar på golvet.

”Jag är inget monster. Jag är inte du!”

”Hahahahaha… Du har mördat alla de människorna. Du torterat och plågat dem alla. Du är med mig. Du dör som mig! Ett monster…”

”…Monster…”

Hissdörren öppnas

Panik

Död.